Om MAGIC-biblioteket

Olika forskningsprojekt i Sverige och i andra länder har under många år arbetat med övervakning, experiment och modellberäkningar med syfte att visa hur skogsmark och ytvatten försuras av nedfall av luftföroreningar. Under en period med ökande och konstant högt nedfall av luftföroreningar var det främsta syftet att visa vilka utsläppsbegränsningar som var nödvändiga i Europa för att förhindra ytterligare försurning och så småningom skapa förutsättningar för en återhämtning. Under nittiotalet minskade nedfallet i Sverige, i synnerhet för svavel, och frågor kring naturens återhämtning från försurning blev aktuella, som när utsläppsbegränsningar ger resultat i naturen. De beräkningsmodeller som beskriver hela försurningsförloppet från förindustriell tid, så kallade dynamiska modeller, används nu nationellt (www.sverigesmiljomal.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) såväl som i det internationella (www.airclim.se Länk till annan webbplats.) åtgärdsarbetet inom EU och konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP Länk till annan webbplats.).

Det finns 95 983 sjöar som är större än en hektar i Sverige enligt SHMI:s sjöregister. De allra flesta sjöar är varken sura eller försurade. 1990 var 17 procent av Sveriges sjöar försurade. 2010 beräknades andelen försurade sjöar större än en hektar i Sverige vara 10 procent, vilket motsvarar ungefär 10 000 sjöar. Sämst är tillståndet i landets sydvästra del (inkl. Blekinge och Örebro län) där nästan hälften av sjöarna är försurade. I mellersta och östra Sverige är andelen försurade sjöar cirka tio procent och i norra Sverige tre procent. MAGIC-biblioteket hjälper till att bedöma vilka sjöar som har försurats, hur mycket försurade de är och vad deras återhämtningspotential är. Biblioteket har även utvecklats till att bedöma vattendrag.

Den tidigare metoden i bedömningsgrunderna, där det förindustriella referensvärdet beräknades med den så kallade F-faktorn, var en lämplig metod så länge ytvattnen var i en försurningsfas. Men det beräkningssätt som används för att bestämma F-faktorn kan inte tillämpas i en situation där nedfallet av försurande luftföroreningar minskar och återhämtningen har börjat. Det förindustriella kemiska tillståndet i sjöar och vattendrag måste uppskattas på något annat sätt. Dynamiska modeller har nu utvecklats och tillämpats så mycket att de kan användas även för bedömningsgrunder för försurning av ytvatten i Sverige. Modellen som är mest använd i Sverige för modellering av ytvatten heter MAGIC (Model of Acidification of Groundwaters In Catchments).

F-faktorn definieras som förhållandet mellan förändringen av icke-marina baskatjonskoncentrationer på grund av förändringar i starka syrors anjonskoncentrationer. Om F = 1 neutraliseras alla inkommande protoner i avrinningsområdet (endast jordförsurning), vid F = 0 neutraliseras ingen av de inkommande protonerna i avrinningen (endast vattenförsurning). F-faktorn uppskattades empiriskt till att vara i intervallet 0,2–0,4, baserat på jämförelser av historiska data från Norge, Sverige, USA och Kanada (Henriksen, 1984).

Liksom tidigare kan de nya beräkningssätten beskriva tillstånd och påverkan i form av en avvikelse från ett förindustriellt referensvärde, men på ett mer kontrollerat sätt. Naturligtvis har även de nya beräkningarna, liksom de gamla, osäkerheter som gör att resultat och bedömningar måste hanteras med eftertanke. Jämfört med tidigare kan dock rimligheten i resultaten kontrolleras lättare.

De nya metoderna introducerar dessutom en prognos om framtida utveckling och återhämtning från försurning, baserad på antaganden om framtida nedfall av luftföroreningar. Utöver viktiga försurningsmått i bedömningsgrunderna, som pH, alkalinitet och ANC erbjuder de dynamiska modellberäkningarna även omfattande information om tillrinningsområdets försurningsstatus, samt den troliga utvecklingen av en rad olika vattenkemiska parametrar som till exempel baskatjoner.


Senast ändrad: 2019-11-11
Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL
.