Städer behöver kräva sin rätt i klimatomställningen
Några som både ser tydliga kostnader av klimatskador och har kraft att agera för omställning är städerna. På senare tid agerar allt fler städer också rättsligt till följd av risken för skador från klimatrelaterat extremväder. Det skriver Åsa Romson, expert på miljöjuridik och miljöpolitik på IVL Svenska Miljöinstitutet, i en krönika i Aktuell Hållbarhet.
Krönikan publicerades i Aktuell Hållbarhet, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Att de pågående klimatförändringarna innebär ett växande hot mot samhällsutvecklingen är tydligt för allt fler. Några som både ser tydliga kostnader av klimatskador och har kraft att agera för omställning är städerna. På senare tid agerar allt fler städer också rättsligt till följd av risken för skador från klimatrelaterat extremväder. I Sverige står i dag industrins bidrag till klimatomställningen i fokus. Men frågan är om inte städernas roll är minst lika central.
I USA har ett antal städer, däribland San Francisco och New York, stämt större oljebolag bland annat för kostnader för skyddsvallar. Dessa rättsprocesser har hittills inte lett till något betalningsansvar för oljebolagen men ändå satt fokus på frågan. En vetenskaplig studie som nyligen publicerades i Nature visar däremot att ny kunskap om samband mellan klimatutsläpp och skador relaterade till klimatförändringar (attribution science) kan göra att den typen av rättstvister framöver kommer kunna leda till betalningsansvar.
Häromåret tog den nordfranska kuststaden Grande-Synthe till rättsliga åtgärder när franska staten beslutade att skjuta på genomförandet av nationella klimatmål. Staden kunde föra en sådan talan genom sin nära koppling till klimatpåverkan av kustzonen. Domstolens beslut i juli förra året gav staden rätt och ålade franska staten att vidta "alla åtgärder som behövs" för att uppfylla klimatmålen inom den ursprungliga tidsplanen.
I början av februari redovisade den europeiska miljömyndigheten EEA att svåra översvämningar och extremväder sedan 1980-talet kostat Europa runt 500 miljarder euro. Även svenska städer har anledning att agera för att lokalsamhällets risker och kostnader för klimatförändringar tydliggörs.
Städernas kraft att driva klimatomställningen och säkra rättvisa villkor kräver också ett tydligt mandat för kommunerna.
I Sverige saknas detta, vilket riskerar ge bakslag i det annars mycket aktiva klimatarbetet i svenska kommuner. De regeländringar som nu kommer om elsparkcyklar i storstäder och laddstolpar i samfälligheter måste ses som toppen av det isberg av regeländringar som krävs för att släppa fram klimatomställningen. Den statliga utredningen Komet gör här ett viktigt jobb för att angripa den tröghet som finns för att få till regeländringar som inte minst krävs för att möjliggöra klimatinnovationer i städerna. De satte upp "regelbrevlådor" dit bland annat kommuner kunde lämna förslag på regler som de såg behov av att ändra, vilket blev uppskattat, och metoden borde framöver användas av departementen.
Såväl i stora och små städer som på landsbygden krävs ett övergripande arbete med att minska klimatutsläppen. Detta är dock helt oreglerat. Här har Klimatkommunerna utarbetat ett förslag att alla Sveriges kommuner ska inkluderas i ett klimatavtal med staten. Detta avtal ska reglera ansvar och finansiering för att kommunerna ska kunna bidra till Sveriges klimatmål. Det är vältänkt och möjligt att snabbt agera på av regeringen.
Städerna i Sverige har liksom i övriga världen all anledning att agera för att kräva sin rätt i klimatarbetet, inte minst därför att klimatförändringar slår så hårt mot våra lokalsamhällen.
Åsa Romson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Prenumerera på våra nyhetsbrev