Klimatkontot tio år: ”Vårt samhälle vilar på en pyramid av fossil energi”
Det är snart tio år sedan IVL tog fram Klimatkontot, ett webbaserat verktyg där privatpersoner kan beräkna sin personliga klimatpåverkan i ton koldioxid genom att mata in data om sin livsstil i en klimatdeklaration. På senare tid har intresset för verktyget ökat, både från kommuner och företag och inte minst från media.
– Klimatfrågan växer i betydelse. Den är överallt och kommer från alla håll – i lokalpolitiken, bland storföretag, på ekonomisidorna. För tio år sedan var det mest entusiaster som brydde sig, nu är klimatet mainstream, säger Jonatan Wranne som är livscykelspecialist på IVL Svenska Miljöinstitutet och den som i dag har bäst koll på Klimatkontot.
Han får ofta frågor från media om bästa valet ur klimatsynpunkt; är det plastjulgran eller riktig gran, ekologiska tomater eller närodlade, kokt eller stekt mat?
– Det är roligt att fler börjar tänka i de banorna, att försöka se helheten, även om det är väldigt svårt som konsument att ta hänsyn till alla led. Klimatkontot försöker komma så nära en fullständig bild av de egna utsläppen som möjligt, säger Jonathan Wranne.
Men även om man verkligen försöker leva riktigt klimatsmart är det extremt svårt att komma ner till hållbara utsläppsnivåer. Den globala kolbudget som vi har kvar att använda innan koldioxidhalterna i atmosfären överstiger gränsen för tvågradersmålet tillåter mellan ett och två ton koldioxidutsläpp per person och år. Genomsnittssvensken släpper i dag ut åtta ton per år.
– Vårt samhälle vilar på en pyramid av fossil energi. Du kanske cyklar till jobbet, äter vegetariskt och håller nere flygresandet men hamnar ändå på tre, fyra ton per år, och då är de offentliga utsläppen på fyra ton inte inräknade. Den dagen våra fossila samhällsstrukturer globalt har ersatts med förnybara kan det egna avtrycket komma under ett eller två ton, för då är det nästan bara långdistansflyg, nötkött, stål- och cementtillverkning som bidrar, säger Jonatan Wranne.
Hur undviker man då att drabbas av uppgivenhet?
– Det är ju den normala reaktionen: ”Jaha, det händer inte i dag liksom.” Självklart har de egna ansträngningarna betydelse, men om vi ska komma ända fram, på en global nivå, måste klimatet bli en ekonomisk faktor. Det är det som sker nu med nyproducerad solkraft kontra kolkraft i till exempel Indien, snart kanske också med elbilar. Marknaden är fruktansvärt effektiv på det sättet. Det bästa vore en global koldioxidskatt för att styra marknaden åt rätt håll, men i brist på det kan du som enskild konsument istället välja att betala extra för klimatvänliga alternativ, det får i princip samma marknadseffekt. Företagen får då ekonomiska incitament att producera klimatvänliga produkter, eftersom de kan ta mer betalt för dem, på samma sätt som de skulle fått ett ekonomiskt incitament att producera klimatvänliga produkter om det kostade extra att släppa ut koldioxid.
Klimatkontots främsta funktion i dag är, enligt Jonatan Wranne, dess dynamik och direkta tilltal.
– Det är inte så mycket schablonsiffror, resultatet är personligt och motiverar till en mer klimatmedveten livsstil. Den typen av klimatkommunikation är något annat än nyheter om översvämningar och stigande havsnivåer.
Testa din klimatpåverkan med hjälp av Klimatkontot Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I programmet Storuman forever benämner de klimatdeklaration när de matar in sina siffror i Klimatkontot.
Vid frågor kontakta:
Jonatan Wranne, jonatan.wranne@ivl.se, tel. 010-788 68 38
Om Klimatkontot.
Klimatkontot togs fram under 2008. Sedan dess har sidan anpassats och uppdaterats flera gånger. Klimatkontot är gratis att använda, fritt från reklam och hela sidan ägs och förvaltas av IVL Svenska Miljöinstitutet.
På gång
Just nu pågår utvecklingsarbete för att möjliggöra för kunder att skapa egna versioner av Klimatkontot. Ett flertal kommuner efterfrågar också anpassningar av Klimatkontot samt att på något sätt kunna samla in information från sina invånare. Det finns också planer på fortsatt utveckling av Klimatkontot med både modifieringar av svarsalternativ, bättre information och nya funktioner.
Under våren 2018 sänder SVT en tv-serie med idrottsprofilerna Björn Ferry och Heidi Andersson där de använder Klimatkontot för att låta deltagarna beräkna sin egen klimatpåverkan i en klimatdeklaration. Serien som heter Storuman forever hade premiär den 20 mars.
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies