- Startsida
- Upphandlingsarbete
- EPD och cirkulär upphandling
Synen på EPD och cirkulär upphandling
Användningen av kvantifierade underlag för klimatpåverkan genom Environmental Product Declaration (EPD) är hittills begränsad inom offentlig upphandling i Sverige. Nu finns en bred kartläggning av synen på dessa verktyg.
Fossilfri och cirkulär upphandling är relativt nya begrepp inom den offentliga upphandlingen, särskilt när det gäller deras praktiska tillämpning. Inom ramen för projektet har en omfattande enkätstudie genomförts för att belysa hur upphandlare och leverantörer förstår ochl använder dessa begrepp, samt deras syn på framtida utvecklingsmöjligheter. Specifika frågor som har undersökts inkluderar:
- Användning av EPD i upphandling
- Tillämpning av cirkulära aspekter inom ramen för EPD
- Utveckling av EPD för att på ett bättre sätt kunna inkludera cirkulära aspekter
Användning av EPD i upphandling
Användning av EPD är i dagsläget begränsad inom den offentliga upphandlingen. Det finns dock exempel där EPD börjar få uppmärksamhet, främst som kontraktsvillkor under avtalstiden. Inom bygg- och möbelbranscherna har EPD-liknande klimatberäkningar baserade på livscykelanalyser (LCA) använts under en längre tid. Ibland krävs att entreprenörer redovisar sin samlade klimatpåverkan, med vissa specificerade krav. Inom ramen för lagen om klimatdeklarationer för byggnader handlar det då inte om EPD utan om LCA-beräkningar för valda delar av en produkts livscykel.
I den mån EPD används fokuserar offentlig sektor främst på om leverantören har en EPD eller inte, inte på produktens faktiska klimatpåverkan. Det finns flera orsaker till detta: Ibland motiveras det med att för få leverantörer har EPD, att leverantörer inte har anpassat sin datainsamling för att börja utarbeta EPD och en rädsla hos upphandlande myndigheter för överklaganden och rättsliga efterspel om leverantörer kan känna sig orättvist bedömda i jämförelse med andra anbudsgivare.
Upphandlare ser dock många fördelar med EPD:
- I tidiga marknadsdialoger
- Som verifikat för ställda krav
- I utvärdering av anbud
- I upphandlande organisationers uppföljningsarbete
- Vid behov av övrig information av särskilt intresse kring kemikalieinnehåll eller om service och reparationer
- Som vägledning till beställare om, och vilka produkter som bör prioriteras
- Som dokument som samlar hållbarhetsrelaterad information
I den privata sektorn ställs i regel skarpare krav än i offentlig sektor. En sannolik förklaring kan vara att företag inte behöver följa LOU och dessutom i regel har upparbetad kontakt med många av sina underleverantörer.
Tillämpning av cirkulära aspekter inom ramen för EPD
I den mån cirkulära aspekter kan ingå inom ramen för offentlig upphandling kan det företrädesvis ske vid användning av klimatberäkningar som omfattar en produkts hela livscykel, såsom det exempelvis tillämpas av Trafikverket. Ett annat exempel är användning av vanligt förekommande byggrelaterade standarder såsom EN 15804 A2 och då i de moduler som beskriver de senare delarna i produktlivscykeln (t.ex. modul D). En möjlig framtida tillämpning skulle kunna vara inom ramen för lagen om klimatdeklarationer för byggnader och breddning av den underliggande generiska databasen.
Exempel på viktiga cirkulära aspekter som bör beaktas för att kunna komma till användning i offentliga upphandlingar är:
- Nyttjandekrav i relation till användarbehov
- Betona nyttan som skapas i andra system
- Större krav på specifika data
- Beskrivning av organisationens cirkulära strategi
- Beskrivning av mål och plan för reduktion av klimatutsläpp
- Instruktioner för resurseffektiv konsumtion för både kund/användare
- Synliga och ambitiösa strategier för återvinning av material och produkter
Vid intervjuerna framkom ett antal observationer som har relevans för ökad användning av cirkulära aspekter vid upphandling. Av särskilt intresse är:
- Intresset för cirkulär information kommer att öka eftersom upphandlare ser ett stort behov av att kunna få in mer cirkulära data. Man ser olika användningsområden för, och potentiella användare av, cirkulära data integrerade i framtida EPD:er. Det gäller trots att inte alla upphandlare är bekanta med EPD och dess möjligheter och begränsningar.
- Inte all cirkulär information passar bra in i en EPD. Det gäller framför allt den information från de inledande behovs- och marknadsanalyserna. Mycket av marknadsdialogen är just en dialog – många delar av den är svårt och kanske inte önskvärt att ersätta med en EPD, , men en EPD kan föra dialogen framåt. Upphandlare och leverantörer vill hitta vägar framåt, och stämma av krav tillsammans. I samband med återbruk varierar utbudet exempelvis hela tiden, då blir det mycket dialog mellan leverantör och inköpare kring vad som finns tillgängligt och vad de kan göra.
I upphandlingar med inslag av återbruk används inte EPD eftersom man bortser från klimatpåverkan vilket inte motiverar att utarbeta EPD. Nyinköp och återbruk särskiljs i upphandlingar. Det ses som ”självklart bättre” med återbruk därför ser få upphandlare meningen med att göra en detaljerad jämförelse med konventionella produkter.
Utveckling av EPD – för ökad inkludering av cirkulära aspekter
Det finns både hinder och behov av vidareutveckling för att kunna inkludera cirkulära aspekter i den offentliga upphandlingen på ett bättre sätt. En observation vid de genomförda intervjuerna var ett tydligt önskemål att beakta cirkulära aspekter så att skillnaden i klimatpåverkan mellan linjära och cirkulära produktrelaterade lösningar framgår direkt i beräkningar och EPD-resultat. Steg i den riktningen kan omfatta både organisatoriska förbättringar hos upphandlande myndigheters och utveckling av effektiva upphandlingskriterier som gynnar nya marknadskoncept för produkter med goda cirkulära egenskaper.
Inom ramen för EPD-konceptet finns möjligheter att beskriva det som kallas ”övrig miljöinformation” vilket kan omfatta olika tänkbara områden. Förutsättningen är dock att det ska finnas en klar anknytning till miljöaspekter, en klar och vetenskapligt förankrad metodbeskrivning och att informationen ska vara verifierbar. En framtida möjlighet för att bredda EPD-konceptet har visat sig särskilt intressant för frågeställningar kring cirkulär ekonomi. I praktiken skulle det omfatta att i ett PCR-dokument komplettera med ett annex som beskriver all nödvändig information. Arbete med detta pågår för närvarande i revisionen av grundstandarden till EPD – ISO 14025.
- Att få omställning att hända
- Byggsektorns miljöberäkningsplattform
- Centre for Dynamic Modelling
- Clean Shipping Index
- CO2 concrete uptake
- DynamO
- EU Emission Trading System
- Flexi-Sync
- Från jord till bord och åter till jord
- HOPE
- Hållbarhet blir standard
- InciteShip
- IRISS
- Klimatkrav till rimlig kostnad
- Klimatsmart byggdesign
- Krondroppsnätet
- Kunskapsbank för klimat och bebyggelse
- Kunskapsbaserad färdplan
- Kunskapslyftet SME
- MAGIC biblioteket
- Mistra SafeChem
- Ozonmätnätet
- ProScale
- Saltsjöbaden air science and policy workshops
- Samarbete för minskat matsvinn
- Sjöfolkets guide
- Sjöstadsverket
- Sluta cirkeln för industriell plast
- Suschem
- Tidstegen
- TraceMet
- Upphandlingspanelen
- Usereuse
- VA-kluster Mälardalen
- Valesor